40 filmer har tjänat mer än 1 miljard dollar

click fraud protection

Som Avengers: Endgame passerar Avatar för att bli den mest inkomstbringande filmen genom tiderna är det värt att komma ihåg att endast 4 av de 40 filmerna som passerar 1 miljard dollar är originalberättelser. Inför den efterlängtade releasen tidigare i år var det många som spekulerade i det Avengers: Endgame skulle kunna störta box office dominans av James Camerons Avatar men trots att de nådde gigantiska framgångar föll Marvels finaste precis under det målet. I vad vissa såg som ett lite omotiverat drag med tanke på att Disney ändå äger båda franchiserna, återsläppte Marvel Studios Avengers: Endgame och Kevin Feige meddelade kl San Diego Comic Con 2019 att filmen hade gått om sina blå rivaler. Med Spider-Man: Far From Home även nu passerar gränsen på 1 miljard dollar har 40 filmer nått den eftertraktade milstolpen.

Bristen på originalfilmer i modern film är inte bara ett aktuellt fenomen. Under flera decennier har det ökande beroendet av uppföljare, nyinspelningar, spinoffs och anpassningar blivit uppmärksammat och kritiserats både av åskådare och inom själva filmbranschen. Trots motreaktionen verkar studior dock tvingade att fortsätta trenden, och med den senaste tidens tillkomst av studiospecifika

streamingtjänster och delade filmiska universum ser framtiden ännu mörkare ut för älskare av originalfilmer.

Av de 40 filmer som har tjänat in över 1 miljard dollar i det världsomspännande biljettkontoret (via BoxOfficeMojo), endast Avatar, Titanic, Frysta och Zootopia erbjuda originella berättelser. De återstående 90% är antingen anpassningar av serietidningar eller romaner, uppföljare, remakes av gamla filmer, franchise-spinoffs eller omstarter av en vilande egendom. Det är viktigt att notera att dessa siffror inte är justerade för inflation som tillsammans med stigande biljettpriser och fler biografer som öppnas har en betydande inverkan på rankingen. Det finns dock fortfarande en märkbar brist på originalberättelser i båda fallen.

Det är tydligt att filmstudior avsiktligt lutar sig bort från färskt material och motiven för detta är ganska tydliga. I grund och botten är det mer ekonomiskt lönsamt. Uppföljare, remakes och spinoffs kommer med färdiga fanbaser och representerar därför mycket mindre ekonomisk risk. Om en fastighet redan har visat sig vara lukrativ är en uppföljning ett mycket säkrare kort och en mycket lättare försäljning än en ny idé som ingen har hört talas om. Beroende på den specifika franchisen, uppföljare och remakes kan också vara enklare att producera, eftersom en grund för berättelsen och karaktärerna redan finns på plats.

Vissa kanske argumenterar om detta nödvändigtvis är negativt. När allt kommer omkring, om folk spenderar mer pengar på uppföljare och nyinspelningar, betyder det väl att de är populära?

Det största problemet ligger i kvaliteten på dessa utgåvor. Medan vissa franchisetagare kan släppa den ena fantastiska filmen efter den andra (Toy Story, den MCU, Tillbaka till framtiden, High School Musical), ger sig majoriteten av på en resa med långsamt minskande avkastning tills studion inte längre anser att fastigheten är ekonomiskt attraktiv. Uppföljare är sällan bättre än sina föregångare, och threequels ofta direkt dåligt. Filmbesökare köper biljetter till dessa filmer i hopp om samma upplevelse som de njöt av första gången, och är i allmänhet besvikna, men det är ofta det hoppet som flyttar biljetterna, snarare än kvaliteten på filmen sig.

Kreativ mångfald är också en stor fråga. Dessa 40 $1 miljard släpp faller alla inom bara en liten handfull genrer och medan alla storsäljare, original eller inte, alltid kommer att vara något formellt sett skulle en ökning av originalberättelser hjälpa till att skaka om filmproduktionen i en tid då branschen är allvarligt hotad av uppkomsten av streaming tjänster.

Det kanske mest deprimerande med denna brist på originalfilmer är vad fansen kan gå miste om. Var och en av de fyra originalutgåvorna som anges ovan uppnådde fantastiska saker, trots att de inte var en etablerad franchise. Avatar och Titanic kan ha haft sina belackare, men båda blev historiska, landmärke filmer som krävde ett språng av tro att sätta i produktion. Liknande, Frysta fortsatte att bli en av Disneys största animerade funktioner någonsin, överträffar alla förväntningar som ställs på den, medan Zootopia släpptes för strålande recensioner. Frågan måste ställas, hur många andra potentiella Avatarer eller Frysta har kastats åt sidan för att ge plats åt en annan Fast & Furious, som nu kantar mot tvåsiffriga eller något annat omgjord 80-tals skräckfilm?

Filmfans tittar på uppföljare och nyinspelningar som jagar de känslor de upplevde när de först såg originalet, men utan det första språnget av tro på en helt ny historia, skulle dessa franchising aldrig ha vuxit och blommat ut. Även Avengers: Endgame var tvungen att börja med att Marvel tog en poäng på en helt ny komisk idé. En jämnare balans behövs om nya franchiseavtal ska ersätta de som kommer till slutet av sin livslängd.

Källa: Box Office Mojo

Michael Keatons Batman Return överträffar MCU Phase 4:s Spider-Man-trick

Om författaren